Bloggen Huddinge 150 år har avslutats. Vi fortsätter bloggandet på Huddinge kommuns historieblogg Backspegeln. Adress: http://backspegeln.huddinge.se/
Samtliga inlägg från Huddinge 150 år har kopierats in till Backspegeln.
Vi läser på kommunens websida att delar av Visättra torg nu ska livas upp. Det finns tre förslag på hur platsen kan se ut och man kan nu rösta på det man föredrar. Gör det! Förslagen presenteras närmare här: http://www.huddinge.se/Global/bygga_bo_och_miljo/planer_och_ny_bebyggelse/Visattra_torg/Visattra_torg_Forslag_Omrostning.pdf
Visättra byggdes under 1960-talet som en del av miljonprogrammet. När det planerades kallades området helt enkelt Flemingsberg. När sedan Grantorp började byggas talade man om östra och västra Flemingsberg men idag gäller inget annat är Visättra. Namnet har man efter ett dagsverkstorp under Flemingsbergs Gård, påträffat i källorna redan på 1650-talet. På något sätt har Visättra alltid stått i skuggan av sin större granne på andra sidan Huddingevägen. Om detta är något negativt vet jag just inte, men det har varit förtvivlat svårt att hitta bra bilder och berättelser för att illustrera detta inlägg.
Så har du bilder och minnen från Visättra (gärna från 60-talet) får du gärna höra av dig till kommunen eller i kommentarsfältet nedan.
Tillsvidare lånar vi lite ur boken Huge bygger Huddinge från 1995. Där berättas om Disa och Ivan Kemryd som fick lägenhet på Visättravägen 65 1969: ”Vi flyttade in allhelgonadagen 1969. Det var samma helg som den stora stormen drabbade vårt land. Vi satt i vår lägenhet – vi var bland de första som flyttade in – och såg hur byggnadsställningar och plastskynken for som projektiler i luften utanför vårt fönster. /…/ i början var det dåligt med service. Skola fanns, liksom barnstuga och en Vivobutik. En gång per timma gick en buss till Huddinge centrum /…/ Vi bor i en bra lägenhet, vi har bra grannar och bostadsområdet ligger vackert till, nära stora skogsområden.”
Artikeln högst upp är ur Vårdkasen 1964 och bilden på Visättravägen är från boken Huge bygger Huddinge, fotograf Christer Lindström.
Långt nere i kommunarkivets gömmor hittade vi en serie negativ på bilder tagna till största delen från gamla brandstationens tak eller en brandstege. Skicket är inte det bästa, bilderna är repiga och lite felexponerade men ändå av mycket stort historiskt värde. De utgör tillsammans ett 360 graders panorama över Sjödalen och Fullersta som det såg ut då. Vi visar ett urval nedan, som de är, utan förskönande insatser.
Är det någon som vet mer om bilderna? De är troligen tagna kring 1955, men vem är fotografen och i vilket sammanhang togs de?
Den 21 augusti 1914 inträffade en solförmörkelse som var synlig i stora delar av Sverige. Eftersom månens bana lutar i förhållande till jordens bana , blir det solförmörkelse endast när banplanen skär varandra samtidigt som månen passerar. Detta sker med ett knappt halvårs mellanrum och resulterar i att månens skugga faller över delar av jorden. En solförmörkelse kan vara partiell eller total beroende var på jorden man befinner sig. I vissa delar av Norrland lär förmörkelsen varit i det närmaste total men här i Stockholmstrakten var den partiell. I Stockholm har det inte varit någon total solförmörkelse sedan den 3 maj 1715, och nästa totala solförmörkelse i Stockholm inträffar inte förrän den 24 mars 2927.
Bilden ovan från Fullersta Gård är ur Ragnar Larssons bildarkiv som finns i kommunens samlingar. Ni har kanske sett den förut men den är så fin att den tål att repriseras. Den korta lilla filmsekvensen från Gustaf Adolfs torg är hämtad från SVT Play.
Med anledning av det urspårade tåget mellan Stuvsta och Huddinge tidigare i veckan vill Huddinge 150 påminna om den stora tågsammanstötningen år 1908. Ur Hembygdsföreningens årsskrift 1979-1980 citerar vi ur Lars E. Erikssons artikel om Huddinge station:
Den 19 september 1908 inträffade en olycka i kurvan norr om bangården, där dubbelspåret inte var färdigt. Ett godståg till Stockholm skulle stanna på stationen och där möta ett snälltåg till Malmö. Föraren av godståget uppmärksammade inte stoppsignalen utan passerade stationen varefter tågen kolliderade. Tre passagerare och en konduktör skadades och de materiella skadorna uppgick till 210 000 kronor. Resenärerna togs om hand på stationen, där E. G. Gustafsson Gavenius då var stins.
Att händelsen var av vikt visas av de två vykorten som är hämtade ut kommunens bildarkiv. Fotografiet visar arbetet med uppröjningen på spåret mellan stationen och Döda bron.
I morgon är det nyårsafton, vilket kommer mig att tänka på nyårsafton 1999 och hotet om den stora millenniebuggen. Minns ni? Hotet om buggen orsakade stor uppståndelse när millennieskiftet närmade sig, och stora summor pengar spenderades av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen. Millennieskiftet kom och gick emellertid utan att några större problem uppstod. I media talades det om antiklimax och många människor reagerade med upprördhet över att så mycket pengar och arbete hade slösats bort i onödan på något som tydligen inte var något större problem.
Också i Huddinge kommun gjordes ett omfattande förberedelsearbete. Ett särskilt ”Projekt 2000” tillsattes av kommunstyrelsen redan 1998. En politisk styrgrupp inrättades och tjänstgöring på nyårsnatten aviserades. Projektgruppen bemannades av bl a IT-strateg, IT-chef, kanslichef och informationschef och särskilda 2000-samordnare inrättades på respektive förvaltning och i kommundelarna. Reservrutiner sågs över, el- och vattenförsörjning garanterades, medicinsk utrustning kontrollerades, en lista över kritiska produkter med allt från kärnkraftverk till videoapparater upprättades av regeringens 2000-delegation. Innevånare och personal informerades i Vårt Huddinge och interntidningen HUM. Det första numret 1999 av den senare ägnades helt millennieproblematiken. Ni kan se omslaget högst upp och den inledande artikeln om hotbilden nedan. Tonläget var onekligen uppskruvat.
När sedan januari inföll var det som om frågan bara dog. I ovan nämnda publikationer, inte en rad. Inget hade hänt och allt var som vanligt.
Det är ju lätt att bli upprörd eller göra sig lustig över hela historien men som det heter, efterklokhet är en exakt vetenskap. Eller, för att citera den store filosofen Homer J Simpson: After the event, even a fool is wise.
Snart jul men vintervädret lyser med sin frånvaro. För att få den där rätta vintersportkänslan vänder vi oss därför till arkivet. Ur Fritidsnämndens arkiv hämtar vi dagens bildkavalkad av foton och trycksaker.
Som en särskild hyllning till Jessica Lindell Vikarby, som för tillfället framgångsrikt vässar OS-formen, tar vi med några bilder från hemmabacken Flottbro. Den fina kvällsbilden från backen är tagen av Bengt H Malmqvist. Dagsbilden från backen är tagen av Stig Almqvist och bilden på gratisbussen av Ulf Tingström. På bilden av konståkaren saknas uppgift. Trycksakerna är från 1967 och 1980. Miniatyrbilden går att klicka på för att göra större.
Så här i jubileumsårets elfte timme är det dags återvända till själva förutsättningen till jubileet, nämligen 1862 års kommunalförordning. Förordningen trädde i kraft den första januari 1863. I och med detta kan man säga att kommunerna kommer till. 1863 bildades förutom ett hundratal stadskommuner hela 2400 s k landskommuner, bland dem Huddinge.
Därmed inte sagt att det inte funnits gemensam eller ”kommunal” verksamhet i bygderna också före 1863. På landsbygden hade det sedan medeltiden varit på sockenstämman som man behandlade gemensamma angelägenheter. Där dryftades bl a kyrkliga ärenden, frågor om eldbekämpning, snöröjning och, inte minst, hur man skulle ta om hand fattiga och äldre.
Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner. Dels den borgerliga- och dels den kyrkliga kommunen; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.
Kommunalförordningen kan sägas vara ett decentraliseringsprojekt. Syftet var att flytta makt från staten till förmån för ett lokalt styre. I förordningens förarbeten heter det att decentraliseringen skulle främja utveckling och upplysning i demokratisk anda och fostra människor till medborgaransvar och fosterlandskärlek. Samtidigt innebar reformen att den kostsamma statsförvaltningen blev billigare.
Frågan är hur mycket denna förändring märktes i det vardagliga politiska arbetet? Om man närmare studerar första kommunalstämmoprotokollet från 17 februari 1863 nedan får man intrycket av ”business as usual”. Futtiga fyra paragrafer, där två utgör val till taxeringsberedningen och av revisorer, ett handlar om avlöning av barnmorskan och ett en fråga om fattigvårdsunderstöd till änkan Larsson.
Fotografiet ovan visar en grupp kommunaltjänstemän (i huvudsak kvinnor) utanför dåvarande kommunalkontoret i numera rivna Klockargården. Bilden är från 1940-talet, fotografen okänd.
Huddinge Centrum och Tingshuset är ju som bekant byggda på gammal sjöbotten, området heter ju trots allt Sjödalen! Under 1970-talet pågick till synes ständiga insatser för att säkra den då bara drygt tioåriga bebyggelsen. Specialister konsulterades, geotekniska undersökningar gjordes, schaktning, pålning och grundförstärkningar utfördes. Värst utsatt var nog ändå Tingshuset på motsatta sidan om järnvägen. Huset blev rentav en riksbekant symbol för Huddinge. Hösten 1972 blev läget plötsligt akut. Byggnadsstyrelsen kallade till krismöte med berörda myndigheter och beslut fattades om utrymning.
Ni kan läsa mer om detta i Expressenartikeln från 18 oktober längst ner (klicka för att göra den större). Bilden på flyttbilen högst upp är hämtad ur Aftonbladet samma dag och vykortet nedan är taget av Ragnar Larsson 1959.
Tingshuset byggdes 1959 och invigdes året därpå. Arkitekt var Karl J Karlström. I boken 1900-talsarkitektur i Huddinge, utgiven av kommunen under Arkitekturåret 2001 heter det: ”att byggnaden har 1960-talets förenkling i storlek och form men däremot har det kvar 1950-talets omsorg i detaljer och materialval. Rättegångslokalerna var de modernaste i landet med flera tekniska finesser.” Stora salen pryds bland annat av en stor väggmålning signerad Einar Forseth, väl värd att se om ni har möjlighet.
Tingshuset byggdes för tre myndigheter: polisen, åklagarämbetet och domsagan. När huset utrymdes flyttades verksamheten till Fittja och Årstadal. De två vid tillfället arresterade glömdes inte bort utan flyttades till Södertälje. Förstärkningsarbetena pågick till 1974. Idag huserar där helt andra hyresgäster och den vackra tingshusskylten är nedtagen – men i folkmun är och förblir byggnaden ändå Tingshuset.
Trångsunds torg och bibliotek har blivit 50 år. Det firas med en fotoutställning i biblioteket med bilder från Trångsund. Vernissagen är nu på lördag den 30 november kl 11-15. Utställningen kan sedan ses fram till 10 januari nästa år. För arrangemanget står Trångsunds bibliotek, hembygdsföreningen Amarillis, konstföreningen Bellis och PRO-cirkeln Trångsunds historia.
Huddinge 150 ska givetvis besöka utställningen och bidrar här med en bild på Wive Larssons skulptur Vattenträdet som står på torget. Fotografen är okänd, bilden tagen 1964. Dessutom kan ni nedan ta del av ett helt uppslag om torgets färdigställande ur Vårdkasen, nr 11, oktober 1963. Klicka på artikeln för att göra den större.
Huddinge 150 år 